I bilen med min fina väska i krokodilskinn - straight from Madagascar. Det känns som att jag nyss kom hem därirån. Jag har inte riktigt hunnit med att komma tillbaka till vardagen här hemma, och det är så jobbigt. Så har det varit hela året för mig. Bosnien, Norge, Italien, Madagaskar. Och nu på fredag åker jag tillbaka till Italien. Jag klagar inte, men just nu känns det bara som att det är mycket resa hit och dit och alldeles för lite stabilitet. När jag kommer hem därifrån ska jag verkligen ta tag i saker och ting. Om jag inte bestämmer mig för att åka någon annan stans.. Det gäller ju att ta vara på sina lediga dagar.

Så, tillbaka till Italien alltså. Ska få se en ny sida av landet då vi bland annat ska besöka Genua, La Spezia, Cinque Terre, Florens och Pisa. Det ser jag verkligen fram emot! Vi ska såklart förbi släkten i Vicenza också, så vi hinner med Venedig och förmodligen Verona också. Det låter som att jag ska vara borta i all evighet, men vi kör en riktig roadtrip och är hemma igen efter tio dagar. Nu vill jag packa min väska med fina klänningar, drömma om italienska skor och äta gelato dagarna i ända. Ci sentiamo.

11.55 tar jag det första flyget imorgon. Då åker jag till Helsingfors, för att sedan flyga till London, därifrån tar jag ett flyg ner till Nairobi, och därefter till Antananarivo, Madagaskar. Det blir en jävla massa flyg med andra ord. Kanske hade varit skönt att börja resan utvilad, men eftersom jag inte gjort klart mina arbetsprov (som krävs för att söka in på universitetet) så sitter jag uppe med det nu. Jag bokade dessutom flyget hem från London alldeles nyss, och jag har inte packat färdigt än - så det är sista-minuten-grejer som vanligt. Blir trött på mig själv ibland.

Nu ska det i alla fall bli skönt att få komma bort härifrån. Verkar inte vara optimalt väder där nere, men just nu hade jag kunnat semestra på Åland om jag var tvungen. Det bästa med allt är att jag kommer att ha Sabina här när jag kommer tillbaka. Helt sjukt att hon varit borta sedan december. Anyways, nu ska jag fortsätta pilla i photoshop så jag kanske kan få någon sömn. Puss.

Kan fan inte fatta det!! Men den 20e maj till 7e juni kommer jag att befinna mig längre bort i världen än jag någonsin varit förut. Jag flyger helt själv (Stockholm - London - Nairobi - Antananarivo på ditvägen och sedan Antananarivo - Paris - London - Stockholm på hemvägen), ganska jobbigt med tanke på att det tar cirka tretton timmar att komma dit. Jag ska dock inte resa omkring ensam där nere, utan jag ska vara med en tjej som jag träffade i Rom förra året (som bor på Madagaskar nu).

Var tvungen att lyssna på Dado Polumentas lugna låtar samt ta hit Jesper och Johan som moraliskt stöd medans jag bokade min biljett. Var så jävla nervös att jag skulle råka boka något i fel datum eller så. Helt sjukt verkligen. Kan fortfarande inte fatta det alltså..


Jag och Nicole i Rom

Den 20 maj så kanske, kanske, kanske sätter jag mig på ett flyg ner hit. Jag bör bestämma mig idag, för imorgon ska jag isf vaccinera mig samt skicka in en visumansökan. Stört. Kommer jag verkligen att våga? Det, plus tusentals andra frågor måste jag försöka hitta svar på idag.

Om jag ska försöka sammanfatta min Bosnienresa så vet jag inte var jag ska börja. Därför skiter jag i det, och nöjer mig med att visa dessa bilder istället.

Okej, det här är typ det sjukaste jag har gjort hittills. Jag ska till Bosnien. BOSNIEN! Jag satt bokstavligt talat och skrek framför datorn när jag bokade biljetten. Vafan har jag gett mig in på? Jag saknar Sabina och jag har lovat att komma och hälsa på. Herregud. Hur fan kommer det här gå?..

Jag och Imnet i lördags

Om två timmar styr jag mot Skavsta flygplats och tillbaka till Palermo. Packa vet jag som vanligt inte vad det betyder, så det har jag så klart inte börjat med. Tur att det bara är fem dagar jag ska vara där nere - jag kommer alltså hem på onsdag igen!

Från början var det meningen att jag skulle stanna i minst en månad efter den här veckan i Sverige. Nu blev det inte så, men jag har ändå levt som om det vore så. Jag har haft världens roligaste vecka och trots att jag blev sjuk i lördags så har jag bara svikit omvärlden en kväll (om inte Nikki hade jobbat den kvällen hade jag förmodligen varit ute då ändå). Vi har verkligen haft det sinnessjukt kul!

Äh, nu lämnar jag Köping och tråkigt väder för Palermo och sol, bad och shopping! Puss!

Mondello - Palermo - Trapani - Birgi - Skavsta

Jag hade önskat att jag hade någon som körde mig direkt till flygplatsen, Birgi, så jag slapp släpa mitt bagage ombord på tre olika bussar, men men. Huvudsaken är att jag kommer fram till Sverige! Fyfan vad jag längtar alltså! Det var två månader sedan jag var hemma. Två månader sedan jag träffade mina vänner. Två månader är en lång tid.. Man skaffar nya vänner, bryter kontakten med andra, blir kär, gör slut, flyttar, reser.. Ja, ni fattar. Jag undrar hur mycket som kommer vara annorlunda när jag kommer hem. Åhhååååå vad jag längtar!

När jag kommer till Skavsta 23.30 kommer kära Nikki att stå och vänta på mig, hoppas jag.. Haha! Jag hoppas även att jag ska kunna hålla tårarna inne och inte gråta av glädje när jag är på svensk mark igen. Vi får se hur det går.. Bara dom har torkat till efterfesten!! Ska ta vara på varenda sekund av min vecka i Sverige, så det är lika bra att dra på efterfest när vi är tillbaka i Köping! Muahaha :D

Jag drar till Italien idag. Idag. Det känns skönt att komma bort och få göra något nytt ett tag, men samtidigt så känns allt så sorgligt. Jag har haft så sjukt kul här hemma de senaste veckorna och även fast helt störda saker har hänt mig så är det de roliga sakerna jag ser. Jag kommer sakna allt så jävla mycket, alla mina fina vänner och allt roligt vi gjort.

Jag saknar redan lane moje, och hon har bara varit borta i lite mer än två dygn.. Jag lovar er att jag kommer spela vår låt, Sreco ne krivi me, sätta på mig badkläder och simma över till Bosnien! Haha!

Så här såg det ut på min dataskärm för nån timma sen, när jag bokade min resa. Jag ska till Rom, snart. Just nu har jag för mycket i min hjärna för att ens glädjas, men det kommer bli sjukt kul när jag väl kommer iväg och slipper tänka på allt annat som pågår. Jag ska till Västerås strax och inhandla lite bra-och-ha kläder inför resan. Underbart att packa en väska full med sommarkläder.

Tänkte bara säga det, så att det är sagt.

Flyget gick bra, det blev dock lite försenat (villket inte brukar ske med ryanair) och jag hittade ingen vän (jag som ville skaffa en tyskvän). Jag flög alltså till Tyskland, närmare bestämt Dusseldorf. När jag kom fram till flygplatsen så väntade pappan i familjen på mig, det var inte det minsta stelt för han var så jävla skön. Vi körde (eller ja, han körde) över till Holland, och han låg väl i snitt i 150km/h så det tog inte lång tid att komma hit. Inte ens en timma. Träffade mamman när vi kom hit, och hon är huur söt som helst! Everything good so far alltså!

Men vad gör jag här då? Och vilken jävla familj är det jag pratar om? Ah, jag orkar inte ta det just nu, huvudsaken är att ni vet att jag lever. Nu ska jag somna gott i en stor, rund säng (första gången jag sover i en sån faktiskt) och invänta en spännande morgondag.

Om två och en halv timma ska jag sitta i bilen på väg till Skavsta. Jag har inte ens börjat packa, och EN sak på min lista för att göra under dagen är klar - att skriva ner deras telefonnummer. Duktigt. Jag ska bara vara borta i två dagar (inte ens det), men det känns som att jag borde lägga på ett kol nu..

Jag drömmer (hahahah, och nu garvar jag för att jag ser Robert Pattinson i bakgrunden av det jag skriver eftersom jag nyss sattt och stirrade på den här bilden) om att uppleva paradiset. Jag drömmer om att finna en au pair familj på en kurreduttö någonstans där jag kan spendera ett halvår på stranden. Jag drömmer om att få resa jorden runt och uppleva platser jag aldrig trodde fanns. Jag drömmer om att fly verkligheten över nyår och ligga i en hängmatta och dricka något gott ur en kokosnöt.


Bilder ifrån Franska Polynesien