Jag på bion och Sophia under ett träd, haha

Det var såklart meningen att detta skulle bli postat för en vecka sedan, men jag har inte tagit mig tid till att leta ut bilder fören nu, haha. Min sjätte vecka i Italien kommer upp senare.

"My secret dream is to.."
Vill man skippa hela "jag-ska-försöka-lista-ut-vad-dina-avsikter-med-mig-är" grejen så är italienska killar en självklarhet. Det finns ingenting dom tänker som dom inte delar med sig av. Minns ni killen jag skrev om här (jag har gjort det dummaste..)? Han verkade hur snäll och trevlig (läs: normal) som helst och jag trodde på riktigt att han var vänskapsmaterial. Jag såg fram emot att träffa honom igen, för vi hade verkligen superkul tillsammans. Men ja.. Vad hände? Jag fick ett mail där han skrev.. "Making love to you is my secret dream" - inte så hemligt nu längre va? Och tack för den informationen, dig ser jag aldrig igen! Man slipper alltså undra vad folks avsikter är här. Superb!

Jag har träffat den roligaste människan hittils här i Rom
Sophia. Vi blev ihopparade av min vädmamma, en bekant till henne hade engelsk tjej i min ålder boende hos honom och dom tyckte att det vore kul om vi kunde träffas - och fan så rätt dom hade! Vi var ute på lunch i torsdags, och sedan gick vi på marknad tillsammans + såg på bio i fredags, och i lördags sa vi hejdå med hjälp av en glass. Det var som att vi hade känt varandra sedan vi var små, vi hade så himla mycket att prata om - pch pinsamma tystnader förekom inte. Henne träffar jag igen!

Jag har äntligen sett Eclipse
Jag behöver väl bara skriva att det var den hittills bästa filmen i the Twilight Saga. Mycket bra. Jag och Sophia såg den i fredags, på Metropolitan som visar filmer på originalspråk (annars är ju allting dubbat här nere) med italiensk subtitle (vad heter det på svenska?).

Jag har blivit påflugen av en psykopat
När jag och Sophia var på väg hem i fredags kommer det en kille skrikandes och puttade in mig i en vägg. Jag börjar skrika på honom på engelska men snabbt övergick jag till att skrika på svenska. Jag har ingen aning om vafan han ville, men han vägrade sluta stå och vifta med sina armar och skrika framför mig. Hans kompis står och säger "ta det lugnt" till mig och jag skriker att han ska ta bort sin kompis ist för att lugna mig - på svenska. Inte konstigt att han inte tog bort honom. Haha, stackars Sophia var skiträdd och hon var bitter hela vägen hem för att jag vägrade ta en taxi direkt från platsen där vi var - hallå, det skulle ju bli minst 100 kr extra! Haha!

Jag har sökt, sökt, sökt och sökt en ny värdfamilj
Och jag hittade en - som jag redan har sagt. Hur lugn och cool jag än var med hela "jag-blir-hemlös-om-fyra/tre/två/en-dag-saken" så var det sjuukt jobbigt. Jag vaknade mitt i natten flera dagar i rad och tänkte på vad jag skulle ta mig till. Att inte veta vad man ska göra, om man ska hem, stanna eller förflyttas är påfrestande. Speciellt med två resväskor att bära runt på. Hade jag inte haft dom hade jag inte ens oroat mig hälften så mycket. Jävla bagage.

Jag har blivit attackerad av ett gäng ilskna kor
I söndags var jag i bergen och njöt av den sista dagen tillsammans med min värdfamilj. Vi satte oss i en fin öppning i en skog, vi hade lite picknick och lekte med Emanuele. Helt plötsligt kommer det ett gäng kor som jag såklart ville fram och fota. Först var det kanske tre stycken inne i skogen och en sekund senare var det dussintal precis framför oss. Alltså, fyfan vad läskigt det var. Det kom bara fler och fler och vad skulle vi göra om dom bestämde sig för att äta upp oss? Okej, det var inte så farligt egentligen men jag och mamman i familjen fick lite lätt panik. Pappan bara garvade.