- Man blir utelåst!

Ja, mina vänner man blir utelåst och lämnad till kylan. Jag hade inte varit ute sen jag kom hem från Södertälje i tisdags, så jag kände att det var dags att ta en promenad. När jag kom ut fick sån lust att ringa någon. Men vem skulle jag ringa? Jag kikade igenom min telefonlista och minndes direkt att jag inte hade ett enda av mina nummer i mobilen. Jag har nämligen fått A's gamla mobil eftersom min var totalt fucked up, så jag har bara hans nummer. Jag övervägde att ringa "Eric Huve" eller "Malin Snygg" men jag ringde A istället, den enda jag hade. När jag ringde honom så insåg jag att mina batterier höll på att ta slut, men fortsatt ändå prata för vad skulle jag göra?

När jag kommer tillbaka efter min runda (med en genomskinlig plastpåse i handen med vindruvor, en dricka, en chokladbit och en bilpåse) och ska gå in märker jag att dörren är låst. LÅST! Jag skrek "JÄVLA FITTA" lite väl högt (älskar mitt ordförråd..) och stod och sparkade på dörren. Jag rinde hem - ingen som svarade. Jag ringde mamma - och mobilen dog i samma sekund som hon svarade. Så där satt jag i snön på trappen, svor åt min bror som åkt utan att lämna nyckel eller säga till mig, var arg på mig själv för att jag ringt A från början och tagit slut på mina batterier och ja.. jag var bara allmänt arg på hela mitt jävla liv. Allt känndes så värdelöst, och det var det fan också.

Det ska bli så jävla skönt att flytta (massa byggmänniskor är här och bygger, dom ska slå ut väggen till köket nästa vecka och då kommer det inte finnas vatten - eller värme här) hem till farmor och farfar nästa vecka och slippa vara här hemma bland allt jävla bråte och allt tjat om att jag måste diska efter mig och att bli vuxen. Det finns inget ställe som är så avkopplande som hos farmor och farfar, där ska jag nog kunna lista ut vad jag ska göra härnäst.